Takordlista

B

Betongtak

Ett tak med överläggningsplattor/pannor av betong.  Betongpannor är normal billigare än en panna i lera/tegel och finns ofta i ett brett urval olika färger och flera olika ytbehandlingar.

Betongen ger ett något mer sterilt/kliniskt intryck än leran.

En standardbetongpanna av idag har en mycket bättre och mer slitstark yta än för bara några år sedan.
En modern betongpanna har en lång beräknad funktionell livslängd. Den rent estetiska livslängden gällande yta och färg kan dock upplevas vara uppnådd tidigare.

F

Fotplåt

Plåt som monteras utmed takets nederkant (takfoten). Den sida där vattnet rinner av från taket, ofta ner i en hängränna.

Fotplåten är ett skydd för takkonstruktionen i takfoten/takets nedre del.

En droppkant som täcker av, och skyddar virke eller dylikt och anvisar regn och smältvatten förbi takkanten och ner i tex en hängränna. Den skyddar även mot stänk av vatten som landar i rännan.

Fågellist/Fågelband

En list som till utseendet kan liknas vid en kam, vilken placeras på nedersta bärläkten med ”spröten” uppåt mot pannornas undersida, i syfte att skapa ett fysiskt hinder för fåglar att kunna komma in under takpannor och bygga bo.

G

Genomföring

Installation eller del av installation som går igenom takytan/takbeläggningen, t.ex. skorsten, ventilationsrör eller antennstolpar etc.

H

Hängskiva

Plåt, monterad ovanpå vindskivorna (läs ovan) på takets gavlar, vilka når in över takytan och täcker av utrymme i mötet mellan takbeläggning och vindskiva. 

L

Läkt

Läkt är ursprungligen en benämning för beskrivning av långsmalt sågat virke. I tak-sammanhang åsyftas oftast det rutmönster av virke som monteras på underlaget, som ska skapa luftning och bära upp ytbeklädnaden av tex pannor eller profilerad plåt. Dessa benämns och delas in i ströläkt (de vertikala, monteras först för luftning) och bärläkt (horisontella, monteras på störläkten).

Även i de fall där dimensionerna på virket är större än vad som per definition är att betrakta som läkt, utan snarare som reglar, används benämningen stöläkt och bärläkt för att beskriva denna byggdel. (Större dimensioner kan tex förekomma på tak som saknar råspont eller bärande virke, där underlaget är frihängande eller utgörs av träfiberbaserad takboard/masonit)

Även plåtregel förekommer och benämns som läkt.

N

Nedre skorstensbeslag

En plåtbeslagning, likt en krans eller ”kjol” på skorstenens nedre del, som ansluter mot takbeläggningen. Plåten är i L-profil och sitter infäst och klär den nedre delen av skorstenen och går sedan ut och täcker av över takytan och beläggningen.

Nockband

Tätning i anslutning/övergång mellan takpannorna och nockpannor/nockplåtar.

Nockbandet är inte hermetiskt tillslutande, utan medger luftning genom en öppning/luftspalt alternativt ett nät på dess ovansida under nockbeklädnaden. Nockbandet stänger den öppning som uppstår p.g.a. pannornas profil i anslutning till nocken. Ett fysiskt hinder för snö, is och skräp mm.  Benämningen nockband brukar åsyfta det som monteras på tak med takpannor eller andra plattor som t.ex. skiffer. Motsvarighet som används till profilerad plåt har ofta annan utformning och benämns oftast med annat namn, t.ex. nocktätning eller tätningsband etc.

Detta är en enkel men viktig detalj som kan utgöra en stor faktor gällande takets livslängd. En otät nockanslutning kan medföra att vatten etc. enkelt kan ta sig in under takbeklädnaden på dess högsta punkt och därmed nå stora delar av takets underlag och läkt mm. 

Nockbräda

En bräda/regel som står på högkant högst uppe på nocken, för infästning av tex nockpannor eller nockplåt etc.

O

Orionbåge

Orionbåge, väderskydd, omegabåge eller prärievagn.

Benämningarna är många men åsyftar ofta samma sak.

Dock finns väderskydd som inte är välvda, utan har en utformning med ett platt lock.

Benämningarna orionbåge, omegabåge eller prärievagn bör således inte åsyfta den platta modellen.

Väderskyddet har som uppgift att skydda skorstenskanalerna och insidan av skorstenen från regn, snö och frost.

Dessa blir allt mer vanligt förekommande i takt med att eldning i skorstenarna avtar och behovet att skydda skorstenarna därmed blir större, då dessa inte torkar ut själva genom eldning.

Eldas det regelbundet i skorstenen bör inte samma behov finnas av väderskydd som när du eldar sporadiskt eller inte alls. (För information om behovet för din skorsten, kan sotare rådfrågas, förslagsvis vid tidpunkt för nästa sotning)  

P

Papptak

Papptak är samlingsnamn för tak med exponerade tätskikt av olika slag, som t.ex. SBS, APP eller protan m.fl.

De material/tätskikt som läggs idag är således inte ”takpapp” i ordets rätta bemärkelse, men benämningen lever kvar som ett samlingsnamn för taktypen.   

Plåtkappa

Plåt som monteras på vägg, angränsande till en yta som oftast är lagd med ”papp”/ytskikt.

Ytskiktet dras upp på väggen för säker anslutning och plåtkappan monteras över denna uppdragning. 

R

Ränndal

Den ”ränna” eller det ”dike” som blir av vinkeln mellan två takytor som möts.

Rörstos/Gummistos

På papptak/tak med ytskikt monteras en gummistos/EPDM-stos för att få en tät anslutning av rörgenomföringen. I många fall nyttjas gummistos/EDPM-stos även som underbeslag, under plåtstosen, till t.ex. tegeltak.

Rörstos/Plåtstos

En inbeklädnad/anslutning av rörgenomföring.

På ytor med tegelpannor, betongpannor och plåt kläs ofta röret med en plåtstos kring röret om inte särskild genomföringspanna går att montera på tak med pannor.

S

Sedumtak

Ett tak med växtlighet med sedumväxter (fetknoppsläktet).

Sedumen är mycket tålig och klarar torka bättre än de flesta andra växter. Där av är den lättskött och andra växter etablerar sig sällan i den utsatta miljön på ett tak där jordmånen endast utgörs av ett tunt lager lavagrus. Sedumen har även mycket fina rötter vilka inte riskerar att skada taket.

Läggning av sedumtak görs oftast på platta tak eller tak med relativt låg lutning. Utförandet av taket är i likhet med läggning av ett papptak, och därefter installation av sedumsystemet.

Sedumtak har blivit mycket populärt de senaste åren då det förutom att vara tilltalande för ögat med sina vackra blommor, även bidrar till biologisk mångfald, har en isolerande effekt, reducerar mängden dagvatten, dämpar ljud och skyddar tätskiktet mot UV-strålning och därmed förlänger takets livslängd.

Ståndskiva

Plåt som monteras på vägg, angränsande till en yta som oftast är lagd med tegel/betongpannor eller andra överläggningsplattor som profilerad plåt etc.

Plåten är i L-profil, och sitter infäst mot väggen och går sedan ut och täcker av över takytan och beläggningen.

T

Tegeltak

Ett tak med överläggningsplattor/pannor av stengodslera. Lera är till skillnad från betong, ett mer levande material med små, små skiftningar från panna till panna som ger en patina då varje panna åldras vackert, snarare än slits.

Tegel vittrar inte som en betongpanna och kan i rätt förhållanden ha en nära på obegränsad livslängd.

Tegel har en tradition som sträcker sig flera tusen år tillbaka och mycket har utvecklats gällande livslängd, täthet och estetik. Att tegel ännu i dessa dagar är ett mycket populärt material att lägga på taket är inte att betrakta som en slump.

U

Underbeslag

Förstärkning eller extra säkring på svaga/utsatta punkter i taket.

Ofta i vinklar/brott/anslutningar monteras exempelvis plåt som en extra förstärkning.

I exempelvis ränndalar eller runt genomföringar monteras en extra plåt i samband med läggningen av underlaget, vilka ej är synliga i det slutliga resultatet.

V

Valmar

Valmar eller valmnockar kan också beskrivas som Snednockar. Det är de taknockar/åsar som inte går horisontell, utan går diagonalt, mellan en högre och lägre punkt. 

Vattbräda

En föregångare, som idag blivit ersatt av hängskivan (läs ovan) p.g a sin väderutsatthet.

En bräda som vertikalt liggandes uppe på vindskivan, med sin bredd täcker ut över takytan.  

Vattplåt

En plåt vilken från början utformades för uppgiften att skydda vattbrädan (läs ovan). Senare utelämnades vattbrädan helt och endast vattplåten monterades, innan den utvecklades till hängskivan. Vattplåt är en rak variant av hängskiva.

Vindskiva

Bräda/brädor vilka klär takets gavlar.   

Vinkelränna

Plåtbeslagning i ränndal där två takytor möts. Ofta en plåt som går diagonalt, som anlutning mot en takkupa eller i mötet där ett hus går i vinkel. 

Vulkning

En förkortning av Vulkanisering, vilket egentligen beskriver den process som produkten genomgår vid skarvsvetsningen.

Förfarandet innebär att ytskiktet skarvsvetsas med hög temperatur och de delar som skall skarvas smälts och sammanfogas genom uppvärmning.

Vulkanisering ger formstabilt, elastiskt material och skarvar med hög draghållfasthet.

Ö

Övre skorstensbeslag

En plåtbeslagning, likt en krans, av skorstenens krona/övre del.

Är skorstenens topp försedd med ett väderskydd etc. benämns det inte som överbeslag.

Väderskydd är dock i många fall försedda med plåt som ersätter överbeslaget.

För väderskydd, se Orionbåge.